Böjning
Våg böjning (eng: diffraction) innebär att vågor som passerar en smål öppning breder ut sig åt sidorna. Ju stor är öppningen är desto mindre breder vågorna ut sig åt sidorna. Hur stor måste öppningen vara för att vågorna breda ut sig åt sidorna? En grov regel är att böjningen uppkomer om:
D<λ
där D är bredden på öppningen och λ är våglängden.
Kolla den följande demonstration:
http://www.youtube.com/watch?v=BH0NfVUTWG4
Interferens
Vad händer med två olika vågor som mötter när de resar genom detsamma medium?
När två vågor kan befinna sig på samma ställe vid samma tidpunkt de samverkar och bildar en enda våg som är lika med summan av utslagen hos var och en av vågorna (med hänsyn tagen till tecken). Den här fenomen kallas interferens.
En konstruktiv interferens är en slag interferens som kan uppstår i vågmedium när två vågor som interfererar har utslagen i samma riktning.
Se de två exempel nedanför:
En destruktiv interferens är en slag interferens som kan uppstår i vågmedium när två vågor som interfererar har utslagen i motsats riktning.
Se de tre exempel nedanför (va händer innan, medan och efter interferens).
1. Ett exempel på två vågor med detsamma utslag:
Ett exempel på två vågor med olika utslag:
3. Vad händer efter interferens (vågorna fötsätter röra sig):
Vi har två vågkällor (s1, s2 som har samma våglängd λ) vars vågorna kolliderar med varandra. Finns punkter där dessa vågor samverkar konstruktiv (dvs. skapar en konstruktiv interferens) och punkter punkter där vågorna neutraliserar varandra(dvs. skapar en destruktiv interferens). Om vi kopplar ihop alla noder får vi en linje som kallas för nodlinje. Om vi kopplar ihop alla anti-noder(bukar) får vi en linje som kallas för förstärkningslinje (antinodlinje).
Avståndet mellan två närstående noder/bukar (t.ex. nod N2 och nästa nod) är lika med halv våglängden (dvs. ). Om vi känner till längden av en harmonisk våg (dvs. λ) och hur många noder/bukar finns i total i repet, kan vi beräkna repetslängd (L):
där λ är våglängden och n är antal noder/bukar i repet.
Exempel:
- om λ1=λ2=1.34 och antal noder mellan N1 och N1' är 15 då L(N1,N1')=*1.34*15=10.05.
Desuttom, vägskillnaden mellan en sträcka som dras från en vågkälla S1 till en punkt P1 som ligger på en nodlinje/förstärkningslinje och en annan sträcka från den andra vågkälla S2 till densamma punkt P1 är lika med produkten mellan våglängden λ och linjesfaktor.
Exempel:
|P1S2-P1S1|=λ*0.5, eftersom N1 linjesfaktor är 0.5
|P2S1-P2S2|=λ*2, eftersom A2 linjesfaktor är 2
Not: det är intressant att märka att maximal vågamplitud uppstår där var vågorna rör sig i hastighetsriktningen (A0). I denna punkt har vågorna den största amplitud. Övertyga dig genom att räkna ut detta!
Kolla den följande video presentation:
Simulering av böjning och interferens
Stående våg
Om vi ger en puls med en "viss frekvens" i ett rep så att det formar en våg (som denna röda nädanför) som rör sig från vänster till högre där reflekterar sig tillbaka (den blåa våg) kommer den infallande och reflekterande vågor att interferera destruktiv med varandra så att den resulterande våg (denna svarta) inte rör sig fram genom ropet (finns flera punkter som inter rör sig medan andra punkter vibrerar). En sådan våg kallas för stående våg.
Punkterna som står stilla (de röda punkter) kallas för nod och de andra som rör sig mest kallas för antinod (eller bukar).
De stående vågor är "speciella" efetersom är de denna vågor som bildas på olika sätt i musikintrument. Titta på den följande video:
Rent matematisk en stående våg ser ut som en sinus funktion där amplituden pendlar mellan ±k :
f(x)=k*sin(n*x) där k är vågens amplitud och n är 2π/vågens period.
Om du tror att det artikel har hjälpt dig då, snälla du, gradera den här med en till fem stjärnor så att jag ska veta att du bryr om vad jag skriver.
Eugen Mihailescu
Latest posts by Eugen Mihailescu (see all)
- Dual monitor setup in Xfce - January 9, 2019
- Gentoo AMD Ryzen stabilizator - April 29, 2018
- Symfony Compile Error Failed opening required Proxies - January 22, 2018